Emil V. Nilsson: Tokigt om evolution

Evolution kan användas som ett märkligt argument. Ett exempel på en felaktig användning dök nyligen upp på Svenska Dagbladets opinionssida. Göran Burenhult och Staffan Lindeberg berättar för läsare att människans matsmältningsapparat formades för 30 miljoner år sedan. Det är inte den enda felaktigheten i texten.

Ett vanligt missförstånd kring evolution handlar om att arter skulle ha utvecklats under en speciell tid för att sedan ”vara klara”. Det gäller till exempel ”levande fossil”, ett begrepp som bör undvikas eftersom det ger en felaktig bild av att evolutionen skulle ha avstannat bara för att en organism sett likadan ut under väldigt lång tid – när det i själva verket krävs evolution för att upprätthålla ett utseende. Det är inte samma hajar som simmade runt dinosaurien Spinosaurus som lever idag. På samma sätt menar Burenhult och Lindeberg att när du “sväljer en tugga är ditt matsmältningssystem och din ämnesomsättning i princip den samma som hos en människa för 100 000 år sedan”. Men det är ju fel, och hade de inte just menat att det formades för 30 miljoner år sedan?

För ungefär 7000 år gjorde en mutation det möjligt för en del individer i centrala delarna av Europa att dricka mjölk i vuxen ålder utan att få magproblem. Liknande mutationer har uppstått i andra delar av världen . Alla bär inte på mutationen, så det gäller inte alla människor på hela jorden. Vi är olika.

Förmågan att bryta ner stärkelse är mycket bättre hos människor än hos andra människoapor och är bättre hos befolkningsgrupper som länge ätit en stärkelserik diet. Så när författarna till artikeln skriver att ”moderna dna-analyser visar att det inte skett någon förändring i vår genetiska uppsättning de senaste 40 000 åren” så är det helt enkelt fel. Förmågan att bryta ner stärkelse och att bryta ner mjölksocker i vuxen ålder har förändrats efter det.

Välfärdssjukdomar är nog så allvarliga i sig, det går inte att för den skull använda falska argument i hopp om att hitta en lösning. Det hjälper ingen.

/Emil V. Nilsson (Forskning och Framstegs blogg)

Det här inlägget postades i Vetenskap. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *