Granskning av Christer Holmdahls resonemang mot evolutionsbiologin (del 1)

Av Emil Karlsson

”Fundamentalisterna, genom att ”veta” svaren innan de börjar [undersöka evolutionsbiologin] och genom att tvinga naturen in i den tvångströja som är deras misskrediterade föreställningar, ligger utanför vetenskapens domän – och egentligen utanför alla former av ärlig intellektuell efterforskning” – Stephen Jay Gould (1992, p. 437), paleontolog och författare.

Christer Holmdahl är enligt egen utsago en ”överlåten kristen, medlem i en pingstförsamling, och intar en allmänt kritisk hållning till det som strider mot sanning och rätt […] en anhängare av ‘Intelligent Design’ och en försvarare av de grundläggande sanningarna i bibeln”. Holmdahl har skrivit några sidor om sin kritik mot vad han anser är evolutionsbiologi, men som i själva verket är ett antal vetenskapliga slutsatser från vitt skilda områden och discipliner som abiogenesis (livets uppkomst), evolution, kosmologi, geologi, paleontologi, genetik och fysikalisk antropologi.

Det som skall demonstreras i denna serie är inte enbart att Holmdahls resonemang mestadels fakta- och referensbefriade. De är i själva verket fatalt felaktiga, och är inte mycket mer än en tröttsam återvinning av klassiska kreationistiska påståenden som har vederlagts många årtionden sedan av vetenskapssamhället. Denna granskning består av sju delar, en för varje sida som Holmdahl författat.

1. Inledning

1.1. Acceptansen av evolutionsbiologin, evolutionsbiologins natur och bevisning.

Holmdahl inleder sin text med:

Evolutionsteorin är för många människor en realitet som aldrig har ifrågasatts. Alltifrån de första skolåren i grundskolan fram till högskola och universitet har vi människor fått inpräntat de idéer och teorier som Charles Darwin lanserade för 150 år sedan. Teorierna fick snabbt en status som innebar att de undervisades som fakta i de flesta skolor runt om i världen. Idag är det få människor som ifrågasätter påståendena om att evolutionen är ett faktum och att den anses vara bevisad.

Evolutionsbiologin är, precis som de flesta andra vetenskapliga förklaringsmodeller, ett fortgående projekt där det etablerade kunskapsmassan växer. Mycket nytt har upptäckts under de över 150 år sedan Darwin publicerade sin bok om arters uppkomst som t.ex. upptäckten av arvsmassans struktur, gensekvenseringsmetoder, genduplikation etc. och dessa har införlivats i evolutionsbiologins förklaringsmodeller och slutsatser. Det är alltså detta man lär ut på skolor och universitet; det är inte direkt så att man sitter och högläser ur Darwins skrifter. För att få en smak av vad modern evolutionsbiologi handlar om hänvisas läsaren till Stearns and Hoekestra (2005), Davies, Krebs, and West (2012) eller Theobald (2012).

Inom naturvetenskapen används ordet ”teori” lite annorlunda än vad det görs i allmän folkmun. Där betyder det någonting i stil med spekulation utan något särskilt vetenskapligt stöd. Inom naturvetenskapen lägger man en mycket starkare betydelse i teoribegreppet: en vetenskaplig teori är alltså en övergripande förklaringsmodell över naturliga fenomen som innehåller lagar, slutledningar, fakta, och start testade hypoteser. Det är aldrig så att en teori blir befordrat till ett faktum; en vetenskaplig teori är redan från början mycket starkare än ett enskilt faktum. En teori, eller förklaringsmodell, förenar och förklarar fakta (National Academy of Sciences, 2008).

Ingenting inom naturvetenskapen kan bevisas med samma kraft som något kan bevisas inom matematiken. Inom matematiken använder man sig av väl definierade utgångspunkter om regler för att nå slutsatser i form av teorem. Trots att inget inom naturvetenskapen kan bevisas i denna starkare betydelse kan man ändå nå en mycket hög säkerhet inom naturvetenskapen, om starka belägg från oberoende vetenskapliga områden sammanstrålar mot samma allmänna slutsats. Det är precis detta som är fallet med evolutionsbiologin. Det finns en stark inomvetenskaplig debatt kring hur evolutionen sker, vilka mekanismer som är mer viktiga än andra och det precisa släktskapet mellan organismer. Detta får dock inte blandas ihop med den påhittade föreställningen om att det finns en genuin inomvetenskaplig debatt kring om evolutionen sker (om olika arter delar gemensamma föregångare). Det pågår ingen sådan debatt.

Det finns dessutom många länder, särskilt USA och Turkiet, där få accepterar evolutionsbiologins slutsatser, vilket gör Holmdahls föreställning att alla unga indoktrineras i evolutionsbiologiskt tänkande i skolan. Gallup har gjort undersökningar på hur stor grad av acceptans det finns för evolutionsbiologin bland befolkningen i USA och sedan mätningarna börjat har den legat, relativt oförändrat, på runt 10-15% (Gallup, 2012). Över 40 % brukar betecknas som ungjordskreationister i det att de tänker sig en relativt ung jord (omkring 6000–10000 år eller så) och att en gud skapade människan i mer eller mindre dess nuvarande form. Som om detta inte var nog, så har undervisningen av evolutionsbiologin varit förbjuden under stora delar av 1900-talet i USA eller tillåten utan att faktiskt läras ut på grund av olika lagstiftningar (Numbers, 2006).

1.2. Holmdahl bekänner färg

I andra stycket gör Holmdahl följande uppseendeväckande erkännande:

För min egen del var jag en övertygad evolutionist ända fram till dess jag kom till tro på en personlig frälsare för ett antal år sedan. Till en början levde jag kvar i det gamla inpräntade tänkandet att evolutionen var ett faktum och trodde att Gud verkade i världen genom evolutionen. Så småningom insåg jag att bibeln inte gav stöd för de evolutionistiska teserna. Det evolutionsteorin egentligen säger är ju bland annat att människan skapats genom döden. Teserna kring det naturliga urvalet och den starkares seger över den svagare går på kollisionskurs med bibelns budskap om en kärleksfull Gud.

Det var alltså genom att evolutionsbiologins slutsatser inte överensstämde med Holmdahls personliga bibeltolkning som bidrog till att han förkastade dem. Holmdahl valde alltså att modifiera verkligheten efter hans egen syn på världen, snarare än att modifiera den egna synen på världen efter verkligheten. Detta är ett förhållningssätt som är oförenligt med en rationell och vetenskapsbaserad attityd mot kunskap. Det som är särskilt ironiskt är att Holmdahls slutsats att göra detta är baserad på felaktiga premisser.

Evolutionen hävdar inte att människan skapats genom döden, utan att organismer delar ett gemensamt biologiskt ursprung och de har förändrats genom tiden, bland annat genom att vissa sorters organismer får fler avkommor än andra beroende på deras egenskaper. Detta är en förenkling, men fungerar bra som en övergripande sammanfattning.

Det andra problemet är att Holmdahl insinuerar att föreställningen om ”den starkes seger” (översättning av engelskans ”survival of the fittest”) är central för evolutionsbiologin. Det är den inte. Det var inte ens Darwin som myntade uttrycket, utan filosofen Herbert Spencer och begreppet finns inte med i första upplagan av Darwins bok om arternas uppkomst från 1859. Spencer var dessutom en kritiker till Darwin, för Spencer ansåg att naturliga urvalet inte var tillräckligt för evolutionen (Erkell, 2009, p. 239).

Det är inte den starkaste som får störst andel avkommor i nästan generation, utan de organismer som har bäst egenskaper för att klara sig (hitta föda, partner, försvara sig mot rovdjur, bilda grupper etc.) i den nuvarande miljön. Inte heller verkar modern evolutionsbiologi störa framstående kristna biologer som Francis Collins och Kenneth Miller , som båda är starkt gudstroende, men som accepterar evolutionsbiologin fullt ut utan några som helst problem (Collins, 2007; Miller, 2009).

1.3. Föreställningen om evolutionsbiologins samhällskonsekvenser

Holmdahl försöker sedan diskutera vad han anser är evolutionsbiologins konsekvenser för samhället.

Evolutionslärans konsekvenser för barnens tänkande är negativa och i många fall förödande. Barnen får exempelvis lära sig att människan är ett djur, att det inte finns några moraliska normer, inga måsten. Livets enda målsättning enligt ett gammalt ljudband för gymnasieskolan är att ”överleva för att fortplanta sig” och att livet är ”i detta perspektiv, bara en bråkig parentes mellan två intigheter”.

Från grundläggande argumentationsteori lär vi oss att konsekvenserna av en position inte har något med sanningshalten i sagd position att göra. Atomteorin har bidragit till att miljontals offer dött en mycket smärtsam död på grund av efterverkningarna av användandet av kärnvapen. Betyder detta att atomteorin är felaktig och att atomer inte finns? Elektromagnetisk teori har används för att avrätta mängder med människor i elektriska stolen. Betyder det här att lampor lyser på grund av magi? På samma sätt så har eventuella negativa samhällskonsekvenser av evolutionsbiologins slutsatser ingen inverkan på sanningshalten i dessa.

Att säga att människan är ett djur är något som har med att göra hur lik människan till utseendet och kroppsliga innehållet är till andra organismer. Tidigare så var den dominerande biologiska indelningen i riken: djur, växter, svampar, bakterier och protister. Om människan inte ska klassificeras som ett djur, vad är vi då? En svamp kanske? Det finns alltså ingen etisk dimension i biologisk klassificering. Att kalla människan för ett djur är inte att göra henne mindre värd, på samma sätt som det inte gör en krokodil mindre värd av att kalla den för en reptil. I själva verket är evolutionsbiologin inte en moralteori, utan en beskrivande förklaringsmodell om orsakar till biologisk variation.

Det är märkligt att Holmdahl väljer att citera från vad han kallar ett gammalt ljudband från gymnasiet (säkert ett mycket gammalt band) för att belysa vad han anser att modern evolutionsbiologi har för konsekvenser. Tråkigt nog så fattas det referens, så det är svårt att bedöma trovärdigheten i källan. Det behöver knappast påpekas att ett citat till ett gammalt ljudband utan referens inte är ett trovärdigt sätt att argumentera. Problemet som detta ljudband gör är att det, istället för att diskutera faktiska implikationer av evolutionsbiologin, utför det naturalistiska felslutet: fortplantning förekommer ofta i naturen, därför bör man fortplanta sig. Det följer däremot inte att något är moraliskt korrekt på grund av att det förekommer ofta i naturen; infanticid och otrohet förekommer ofta i naturen (Davies et al., 2012), men få skulle säga att det är moraliskt försvarbart att döda sina barn eller bedra sin partner på grund av det.

1.4. Desperat försök att koppla ihop evolutionsbiologi med nazismen

Om detta inte hade varit nog så försöker sig Holmdahl på följande bait-and-switch taktik för att påverka sina läsares känslor:

Det evolutionistiska tänkandet kring den starkares överlevnad har också lett till förödande konsekvenser för mänskligheten. Evolutionsteorin har använts bl. a. som en förevändning för den engelska kolonialismens rovdrift i Afrika och Indien, för slaveriets bevarande i den amerikanska södern och senare även för den tyska nazismens övergrepp på ”lägre stående folk”.

Människor som har en agenda av att utplåna andra människor tenderar att använda alla förevändningar de kan. Haynes (2007) i sin bok ”Noah’s Curse: The Biblical Justification of Slavery” kartlägger hur bibeln användes för att försvara slaveriet. De motiverade slaveriet bland annat genom att hänvisa till Noas förbannelse över sin son Ham i 1 Mos 9:25: ”Förbannad skall Kanaan vara och den uslaste slav åt sina bröder”. Det står alltså i bibeln, enligt de som försvarade slaveriet, att den svarte mannen ska vara slav åt den vita.

Det är särskilt komiskt att Holmdahl försöker sig på att sylta in evolutionsbiologin i Nazismen, trots att många, välkända faktum säger emot detta: (1) Darwins bok ”Om Arters Uppkomst” fanns på listen över förbjudna böcker i Nazityskland, (2) Hitler aldrig nämner orden ”Darwin” eller ”evolution” i sin bok Mein Kampf, (3) Hitler baserade sin föreställning på en målinriktad förändring, inte Darwins icke-målriktade evolutionsbiologi, (4) Hitler ansåg att det var grupper som tävlade i denna förändring, medan Darwins evolutionsbiologi handlade om individer och (5) det mesta av Hitlers retorik baserad sig på sin tolkning av kristendomen (inte evolutionsbiologin), vilket kan ses i följande citat från Mein Kampf: ”Hence today I believe that I am acting in accodance with the will of the Almighty Creator: by defending myself against the Jew, I am fighting for the work of the Lord”.

1.5. Föreställningen att biologer är dogmatiska

Holmdahl fortsätter:

En fysiker låter sig med glädje ställas inför kritiska frågor om relativitetsteorin eftersom han då får en chans att pröva teorin och på så sätt förhoppningsvis kunna stärka den. När biologer eller genetiker ställs inför en kritisk fråga om evolutionsteorin blir de däremot oftast allt annat än glada och istället för att pröva teorin ifrågasätter man snarare frågeställaren och misstänkliggör hans syften; ett klart bevis för att det är någonting som inte stämmer med Darwins teorier. Här ligger en hund begraven…

Återigen svepande generaliseringar utan några som hest referenser. Det är viktigt här att skilja på inomvetenskapliga diskussioner och provokationer från antivetenskapliga grupper och individer. Det finns en genuin inomvetenskaplig diskussion kring hur evolutionen sker och många banbrytande framsteg har skett av människor som Lynn Margulis (endosymbios), Stephen J. Gould (punkterad jämvikt), Haldane, Wright, Fischer (nya syntesen), Kimuera (neutral evolution) etc. Det finns alltså inga som helst problem med att ifrågasätta evolutionsbiologins slutsatser. Det görs rutinmässigt, varje dag. Om man söker på databasen PubMed så ser man att det finns nästan 300000 artiklar om evolution. Detta är dock inte samma sak som den icke-existerande vetenskapliga diskussionen kring om evolutionen skett. När intellektuellt ohederliga, antivetenskapliga kreationister drar om samma gamla vanliga skåpmat som motbevisats tusentals och åter tusentals gånger, så testar detta biologers tålamod. Samma gäller förövrigt relativitetsteorin; det finns en liten grupp kristna extremister som inte accepterar denna heller, och de får samma bemötande av fysiker som deras kusiner mot evolutionsbiologin får av biologer. För många finns det viktigare saker än att förklara vetenskap för individer som förmodligen varken kan eller vill förstå. Andra är mer generösa med sin tid och ork.

1.6. Fler missförstånd om vetenskapliga förklaringsmodeller

Det som definitivt kommer att klargöras på sidorna är att evolutionsteorin är en teori med många frågetecken. Evolutionen är långt ifrån bevisad som ett odiskutabelt faktum.

Det finns osäkerheter och saker man inte känner till inom alla vetenskapliga discipliner, inte bara evolutionsbiologin. Detta är regeln snarare än undantaget för vetenskapen. Jämför detta med kreationismen som egentligen är ett tomt luftslott, som vanligtvis argumenterar för sin position genom att argumentera emot evolutionsbiologin (falskt dilemma) och som inte bedöms som vetenskap ens av många kreationister. Vad som snarare är frågan man bör ställa sig är: är den etablerade kunskapsmassan tillräckligt stor för att väga över jämfört med den resterande osäkerheten som alltid kommer att finnas? I evolutionsbiologins fall är svarat ja, och vi ska senare se varför.

1.7. Avslöjande okunskap om Darwin

Lite längre ner gör Holmdahl ytterligare ett pinsamt erkännande som demonstrerar en gång för alltid att Holmdahl förmodligen inte ens öppnat en kursbok om evolution.

Darwin resonerade som så att evolutionen är sann bara för att en gudomlig skapelse måste vara falsk. Detta är ett teologiskt och filosofiskt antagande som inte baseras på något vetenskapligt bevis men som trots detta ändå är basen för en av nutidens viktigaste vetenskapliga teorier.

Darwin hade själv en bakgrund som kristen och argumenterade delvis utifrån de vetenskapliga belägg som han samlat in på sina resor runt om i världen. Det var alltså utifrån positiva belägg som Darwin etablerade sin förklaringsmodell och det är på grund av vetenskapliga belägg som dagens forskare argumenterar för evolutionsbiologins slutsatser. Det var inte så att han bara satt hemma på kammaren och fantiserade ihop en saga bara för att han inte var gudstroende (vilket han var under stora delar av sitt liv faktiskt var).

Det är även viktigt här att skilja på filosofisk naturalism och metodologisk naturalism. Filosofisk naturalism är en filosofisk position att allt som existerar är den naturliga världen i sina olika former och skepnader. Metodologisk naturalism, å andra sidan, är positionen att det är fördelaktigt för naturvetenskapen att begränsa sig till att studera saker som har med den naturliga världen att göra för att vetenskapen är en begränsad samling verktyg. Det är en blygsam metodologisk naturalism som är införlivad i modern naturvetenskap, inte filosofisk naturalism. Metodologisk naturalism är dessutom en slutsats från hundratals år av vetenskapligt arbete, inte ett dogmatiskt antagande. Det har historiskt sett varit mycket ofördelaktigt att postulera övernaturliga förklaringar för t.ex. sjukdomar, väder och klimat etc. så man gör på vad som funkar. Det är alltså inte så att man utesluter övernaturliga förklaringar från början, utan helt enkelt ärligt erkänner att vetenskapen endast har möjlighet att studera saker som gör förutsägelser som vi kan detektera i naturen. En skapargud är förmodligen mycket mäktig och för människan oförutsägbar, så det är svårt att hålla en sådan konstant i vetenskapliga experiment. Detta betyder givetvis inte att en sådan skapargud inte finns, endast att en skapargud med just de egenskaperna är svårt att studera vetenskapligt. Man får helt enkelt ta och inse att naturvetenskapen är ett begränsat verktyg och lämna vissa frågeställningar eller delar av vissa frågeställningar till filosofin.

1.8. Begreppet ”Darwinism” och William Paleys återuppståndelse.

Holmdahl raljerar vidare att

Darwinismen kan därför liknas vid att man försöker förklara hur t. ex. datorer har uppkommit utan mänsklig inblandning; genom att felaktigt definiera förutsättningarna så har man redan uteslutit den enda logiska möjligheten.

Begreppet ”Darwinism” syftar i ett vetenskapligt sammanhang till Darwins egen evolutionsbiologi från 1850-talet eller för att ge kontrast mellan föreställningen om gemensamt biologiskt ursprung som Darwin förespråkade och andra evolutionsmodeller som Lamarcks nedärvning av förvärvade egenskaper. Holmdahl använder istället begreppet som en slagpåk mot modern evolutionsbiologi i ett sorgligt försök att få det att se ut som en dogmatisk ideologi istället för stark vetenskaplig förklaringsmodell. Evolutionsbiologin, har, precis som de flesta områden inom naturvetenskapen, förbättrats och förstärkts en hel del sedan Darwins tid. Det är alltså lika fel att kalla modern evolutionsbiologi för ”Darwinism” som att kalla modern kärnfysik för ”Daltonismen” (efter John Dalton som lanserade atomteorin på 1800-talet) eller föreställningen att det finns t.ex. bakterier som orsakar sjukdomar för ”Pasteurismen” (efter Louis Pasteur som förvisso inte upptäckte att t.ex. bakterier kan orsaka sjukdomar, men gjorde stora bidrag inom området).

Holmdahl gör en omedveten referens till den engelska filosofen William Paley som argumenterade för skapelse av organismer i mer eller mindre deras nuvarande form genom följande analogi: föreställ dig att du går över en åker och slår foten i en sten. Vart kommer stenen ifrån? Vem bryr sig, resonerade Paley, såvitt vi vet kan den ha legat där förevigt. Men om du istället för en sten hittar en fungerande klocka, så skulle man nog inte dra slutsatsen att den bara fanns där, utan det är rimligt att tänka sig att klockan konstruerades av en designer med ett syfte, för en så pass komplex pryl som en klocka kan ju inte bara börja existera eller sättas ihop av slumpen eller blinda naturkrafter. Om vi sedan tittar på biologiska strukturer som ryggraddjurens öga, så ser vi att den är så mycket mer komplex än en klocka, och den verkar ha till syfte att se, så den bara måste vara skapad i mer eller mindre sin nuvarande form av en intelligent designer, som Paley givetvis tänkte sig var den bibliska guden. Ett av problemet med denna liknelse är att biologiska strukturer sitter vanligtvis på organismer som kan reproducera sig olika mycket beroende på deras egenskaper och miljön och att dessa organismer varierar. Detta leder till evolutionsbiologiska slutsatser. Det är alltså snarare Paleys (och Holmdahls) egna argument, snarare än evolutionsbiologins användning av metodologisk naturalism, som ”felaktigt definiera[r] förutsättningarna så har man redan uteslutit” en mycket rimlig förklaring.

1.9. Någon har visst glömt sig att hålla sig uppdaterad på forskningen…

Holmdahl fortsätter i sitt korståg:

Genom att ständigt hänvisa till ett dunkelt och avlägset förflutet hoppas man kunna bevisa någonting som aldrig har observerats. Samtidigt sätter de sitt hopp till tiden; väntar man bara tillräckligt länge så kan minsann ”allt” inträffa. Med tiden till hjälp överträffar evolutionisterna de gamla alkemisternas vildaste förväntningar och det är helt plötsligt inga som helst problem att omvandla väte och helium till guld och silver eller till självproducerande DNA-strängar som i sin tur innehåller all den nödvändiga information som krävs för att skapa livs levande människor.

Faktum är att många och starka observationer underligger modern evolutionsbiologi och detta forskningsområde representerar en oberoende sammanstrålning av vetenskapliga belägg från många, olika och oberoende discipliner inom vetenskapen som biokemi, jämförande anatomi, paleontologi, biogeografi, embryologi, genetik, geologi, datavetenskaper etc. som t.ex. hundratals artdelningar, tusentals exempel på naturligt urval, många tusentals fossiler med intermediära egenskaper, många mutationer med selektivt fördelaktiga egenskaper, endogena retrovirus, atavismer, redundanta pseudogener etc. som alla har direkt observerats i naturen eller i laboratoriet. Hade Holmdahl läst en introduktionstext i ämnet evolutionsbiologi hade detta varit uppenbart för honom.

Det är svårt att förstå låga tidsrymder. Vi människor lever i en slags mellanvärld där vi inte riktigt kan tänka oss hur kort en nanosekund är, eller hur långt en miljard år är, utan är mer bekväm med sekunder, minuter, timmar, dagar, månader osv. Att jorden är äldre än de ungefär 6000 år som de flesta kreationister som tror på en ung jord tror på (trots att bibeln aldrig uttryckligen anger jordens ålder) är ett faktum som etablerades långt innan modern evolutionsbiologi och Darwin för den delen och det etablerades till stor del av seriösa kristna geologer.

Ur den citerade texten ovan verkar Holmdahl inte acceptera att väte kan fusioneras till helium, vilket är en märklig position. Det är inte märkligt enbart för att det är just bland annat den här processen som gör att vår sol skiner, utan för att den kan göras i labbet och i vissa typer av kärnvapen (s.k. fusionsladdningar). I framtiden hoppas man på att kunna använda fusion som en förnyelsebar energikälla och man kan idag nå nivån då man får ut lika mycket lättillgänglig energi än det man stoppar in genom att materia omvandlas till energi i vissa kärnreaktioner. Om det är så att Holmdahl inte accepterar fusion så måste han förkasta stora delar av modern atomfysik och ignorera existensen av solen och vissa kärnvapen; ett mycket hög pris för att dogmatiskt hålla fast vid sin position.

Holmdahl blandar också ihop evolutionsbiologi (som handlar om ursprunget till livets mångfald) med abiogenesis (som handlar om livets ursprung); detta är inte samma saker. Abiogenesis är ett relativt ungt forskningsfält och det finns mycket, mycket kvar att jobba med. Trots detta så publicerar forskare artiklar och gör experiment i rasande fart. Problemet med påståendet är att Holmdahl även använder begreppet ”information” utan att tydligt definiera vad som menas. Inom den s.k. ”intelligent design”-rörelsen används det mest som ett modeord utan att relevansen för biologin är tydlig: menar de genetisk variation? Genetiskt material? Nyskapande genetiskt material? Nyskapande genetiskt reglerade egenskaper? Oavsett vilket så finns det observerade exempel på alla dessa. Inte heller verkar begreppet användas på det sättet som det används inom t.ex. algoritmisk informationsteori, där en slumpmässig sträng av bokstäver har högre komplexitet än en sträng som förkroppsligar en mening på t.ex. engelska som kan förstås av människan. Detta beror på att meningar i vissa språk kan komprimeras (q följs alltid av u i engelskan), medan en slumpmässig sträng av bokstäver vanligtvis inte kan det.

1.10. Vetenskapens natur återbesökts

Nedanför skriver Holmdahl att:

De flesta av förklaringarna innehåller ord som ”om”, ”möjligen” och ”kanske”. Eller också avfärdas kritiken med argument av typen ”var det inte si så var det väl kanske så istället”.

De flesta seriösa artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter, oavsett forskningsfält, hävdar inte att de kommer med absoluta sanningar som aldrig kan vara fel, utan brukar vanligtvis ha en säkerhet på de påståenden som görs i proportion till de vetenskapliga beläggen som finns. Detta kallas ödmjukhet och det uppmuntrar till diskussion inom forskarsamhället. Dessutom så finns det inom evolutionsbiologin, precis som alla andra vetenskapliga områden, vissa saker man har större förtroende för än andra. Det finns saker som är så bra stödda av forskningen att de sannolikt aldrig kommer att motbevisas (som t.ex. naturligt urval eller gemensamt biologiskt urval) och andra saker, särskilt inom spekulativa områden, man är mindre säkra på. Detta är helt normalt i all vetenskaplig forskning. För att återkoppla till sektion 1.1 så är det viktigt att inte blanda ihop frågeställningen kring om gemensamt biologiskt ursprung har skett med frågeställningen kring exakt hur detta har skett.

Detta är delvis även en artefakt av hur kreationistiska påståenden utformas. I många fall hävdas det att evolutionsbiologin aldrig rent principiellt kan förklara en viss egenskap eller struktur. För att vederlägga detta påstående räcker det att demonstrera en möjlig modell stödd av alla vetenskapliga belägg för vi känner till för hur detta kan ha skett, vilket har gjorts många gånger.

1.11 Finkalibrerade naturkonstanter

Holmdahl har hittills pratat i svepande ordalag om allmänna saker, men kommer här äntligen ett exempel.

Till exempel så bortförklaras naturkonstanternas märkligt finjusterade värden på en proevolutionistisk sida med ”Om strängteorin eller kvantgravitationsteorin blir framgångsrik så kommer man kanske fram till att det finns ”regler” för naturkonstanterna precis som för talet pi.” (Per Kornhalls svar till Krister Renards kritik, sep. 2008). Evolutionisterna hoppas således på att det som inte kan bevisas kanske skall bekräftas av framtidens kommande upptäckter om teorierna är framgångsrika (själv anser jag att en eventuell gemensam ”regel” för naturkonstanterna snarare är ytterligare ett gudsbevis).

Det finns många brister i Holmdahls påstående (Stenger, 2011), men låt oss göra en kort redogörelse för vad föreställningen om finkalibrerade naturkonstanter handlar om. I standardmodellen, som är en stor och viktig modell inom fysiken, finns det funktionellt två typer av konstanter: de som kan bestämmas teoretiskt och experimentellt och de som inte kan bestämmas teoretiskt, utan endast experimentellt. Det visar sig att om några av den senare formen av konstanter (eller mer precis dimensionslösa förhållanden mellan dem) var lite annorlunda, så skulle t.ex. inga långlivade stjärnor (och därmed inget liv) kunnat existera. Vi vet idag inte fullständigt hur det kommer sig att dessa konstanter har de värden de har och det är möjligt att vi aldrig kommer att få veta det. Försvarare resonerar, beroende på vilket argument som används, att i och med att det inte finns någon vetenskaplig förklaring just nu, så måste förklaringen vara just deras religion. Men detta är ett argumentationsfel; vår okunskap är endast belägg för vår okunskap. Det skulle vara helt orimligt att t.ex. postulera ett spöke som gärningsman bara för att vi inte vet vem som utförde ett visst mord. Hur vet förespråkare av finkalibreringsargument att fysikaliska konstanter kan vara annorlunda? Att alla möjliga par av konstanter är lika troliga givet att de fysikaliska konstanterna kan vara annorlunda? I själva verket är det inte särskilt märkvärdigt att vi befinner oss i ett universum med konstanter som tillåter vår existens: hade det inte varit så hade det inte funnits några människor att förundra sig kring det (föreställ dig om vi upptäckte att konstanterna i fråga förbjöd vår existens), men vi får nog vänta på en ultimat förklaring, som mycket riktigt kanske kan levereras av kvantgravitation eller strängteori. Det är helt okej att säga att man inte vet, men det är höjden av avsaknad av intellektuell nyfikenhet att bara ge upp och säga att en övernaturlig varelse nog måste gjort det för att man inte kan just nu komma på något bättre.

Det är också mycket ironiskt att Holmdahl fritt erkänner att om konstanternas värde någon gång förklaras av vetenskapen så att man inte längre behöver postulera en skapargud, så är detta också ett bevis på en skapargud. Detta påminner om konspirationsteorier där alla belägg mot konspirationens existens egentligen är belägg för hur djupt konspirationen går.

Slutligen måste det påpekas att frågeställning om universums ursprung har noll relevans för ursprunget till livets mångfald. Kosmologi och biologi är två skilda discipliner.

1.12. Intelligent design rörelsens natur under luppen.

Den rörelse som går under benämningen ”Intelligent design” väljer istället att följa de vetenskapliga bevisen dit de leder oss. Rörelsen anklagas för att vara religiös, och visst, konsekvenserna av det som de vetenskapliga bevisen pekar på är sannerligen av en religiös karaktär, men de är av den anledningen inte att betrakta som falska och det gör inte heller Intelligent design religiöst i sig – man gör bara ett naturligt konstaterande av fakta.

”Intelligent design”-rörelsen eller mer precist intelligent design kreationismen, är en ompackning av samma gamla vanliga kreationistiskt skåpmat som florerade i USA på 1950-1970-talet (Forrest & Gross, 2005). Alla argument inom ”intelligent design”-rörelsen finns i äldre kreationistisk litteratur och ofta har man enbart bytt ordet ”kreationism” mot ”intelligent design”, men lämnat resonemang och definitioner kvar utan förändring. Detta gjordes för att komma undan juridiska beslut i USA:s Högsta Domstol där man kom fram till att undervisningen av kreationism i skolorna strider mot den s.k. etableringsklausulen i den amerikanska konstitutionen som förbjuder etablering av en statsreligion.

I ett hemligt internet dokument, kallat ”The Wedge” som i detalj beskriver rörelsens mål kan man läs att de vill ”besegra vetenskapliga materialismen” och att ”omvända den kvävande materialistiska världsbilden och ersätta den med en vetenskap som är förenlig med kristna och gudstroende övertygelser”. Är detta verkligen en rörelse som vill ”följa de vetenskapliga bevisen dit de leder oss”? Det behövs väl knappast nämnas att de centrala föreställningarna inom intelligent design kreationismen, som föreställningen att bakteriers flageller är irreducerbart komplexa etc. har krossats både i den vetenskapliga litteraturen och i diverse rättegångar.

1.13. Holmdahls referenser och hänvisningar

I slutet av första sidan gör Holmdahl följande, minst sagt chockerande, erkännanden:

Mina hemsidor har sitt ursprung främst i de anteckningar som jag har fört genom åren i dessa ämnen men det ingår även sammanställningar och översättningar från andra, främst amerikanska, sidor på Internet som behandlar skapelsetron och kreationismen. […] Den vetenskapligt insatte kommer snart att märka att sidorna är ganska tunnsådda på referenser och källhänvisningar.[…] Vissa av sidorna bygger dessutom på fria översättningar av engelskt material som har hittats på Internet. Detta gäller i synnerhet avsnittet om människans ursprung, som i princip är en rak översättning av Creation Science sammanfattning av Lubenows bok – Bones of Contention. Jag har dock lagt till lite av mina egna anteckningar samt en del annan information som berör detta ämne.

Att direkt översätta från andra individer och samtidigt blanda in sina egna anteckningar utan korrekt referens betraktas som plagiering. Det är förkastligt av många anledningar inom naturvetenskapen (man utnyttjar andras förtjänster, visar att man inte känner till det som redan gjorts etc.) och det stämplas snabbt som ”oredlighet i forskningen”. Det är särskilt intressant att det inte heller är tagit från originalkällorna, utan från andras diskussioner av originalkällorna. Hur vet Holmdahl att t.ex. internetsidan ”Creation Science” korrekt återger Lubenow? Att Lubenow korrekt återger det vetenskapliga läget?

Referenser
Collins, F. (2007). The Language of God: A Scientist Presents Evidence for Belief. New York: Free Press.
Davies, N. B., Krebs, J. R., & West, S. A. (2012). An Introduction to Behavioral Ecology. West Sussex, UK: Wiley-Blackwell.
Erkell, L. J. (Ed.). (2009). Djuren och Människan: Om den moderna biologin och dess världsbild. Lund: Studentlitteratur.
Forrest, B., & Gross, P. R. (2005). Creationism’s Trojan Horse. New York: Oxford University Press.
Gallup. (2012). Evolution, Creationism, Intelligent Design Retrieved 2012-07-07, from http://www.gallup.com/poll/21814/evolution-creationism-intelligent-design.aspx
Gould, S. J. (1992). Bully for Brontosaurus: Reflections in Natural History. New York: W. W. Norton & Company.
Miller, K. R. (2009). Only a Theory: Evolution and the Battle for America’s Soul New York: Penguin Books.
National Academy of Sciences. (2008). Science, Evolution, and Creationism: The National Academies Press.
Numbers, R. L. (2006). The Creationists: From Scientific Creationism to Intelligent Design (2nd ed.). USA: Harvard University Press.
Stearns, S. C., & Hoekestra, R. F. (2005). Evolution: An Introduction (2nd ed.). New York: Oxford University Press.
Stenger, V. (2011). The Fallacy of Fine-tuning: Why the Universe Is Not Designed for Us. New York: Prometheus Books.
Theobald, D. (2012). 29+ Evidences for Macroevolution: The Scientific Case for Common Descent Retrieved 2012-07-07, from http://www.talkorigins.org/faqs/comdesc/

Artikeln är författad av Emil Karlsson.
(Redigerad av Anders Hesselbom.)

Kommentarer inaktiverade.