Granskning av Skapelsetro.se, del 4

av Emil Karlsson

[1] [2] [3] [4]

Då var det återigen dags att granska denna sida. Denna gången handlar det om livets uppkomst, eller abiogenes som det tekniska namnet är. Redan i rubriken, Livets uppkomst enligt utvecklingsläran, ser vi ett uppenbart fel. Evolution är inte abiogenes. Evolutionsbiologi handlar om livets mångfald, inte om dess uppkomst, så abiogenes och evolutionsbiologi är två skilda forskningsfält. Evolution har lika lite med livets uppkomst som biokemi har med planetbildning att göra.

"Enligt utvecklingsläran uppkom livet på jorden för knappt 4 miljarder år sedan. Livets uppkomst var en process där enkla molekyler slog sig samman till komplicerade molekyler för att till sist bilda en primitiv ur-cell. Processen brukar ibland kallas för kemisk evolution och delas in i flera steg."

En mer korrekt tidsangivelse för livets uppkomst är omkring 3,5 miljarder år sedan. Abiogenes har aldrig kallats för kemisk evolution inom modern vetenskap, utan detta är en terminologi som är helt påhittad av kreationister. Ibland kallar kreationisterna även detta för organisk evolution för att blanda ihop begreppen ytterligare. Abiogenes var inte en evolutionär process, då evolution, som är förändring i frekvenser av gentyper, kräver att liv existerar för att kunna ske.

"Det första steget var att olika biokemiska molekyler bildades. Det handlar bl a om aminosyror och nukleinsyror. Det har funnits flera olika hypoteser om hur dessa bildats. Vissa experiment har gjorts där t ex aminosyror framställts i laboratorium. Dessa experiment ska visa hur molekylerna kan ha bildats. I några meteoriter har man funnit aminosyror. Det tolkas som att aminosyror faktiskt kan bildas spontant i naturen."

Det första steget i livets uppkomst var inte bildningen av komplexa biokemiska molekyler, utan av enklare kemikalier. Man har gjort massvis med framgångsrika experiment där man simulerat uppbyggnaden av jordens tidigaste atmosfär, bl.a. har man funnit fler än 12 av de 20 livsviktiga aminosyrorna. I meteoriter har man funnit 74 olika typer av aminosyror, inklusive de 20 som livet på jorden använder (Prothero, 2007). Detta visar att olika typer av aminosyror lätt kan bildas i många olika typer av omgivningar. Det är även fel att hävda att aminosyror bildas slumpmässigt, ty de är ett resultat av regelbundna naturliga processer. Det krävs inga tolkningar här, för resultatet är uppenbart: aminosyror, och andra av livets byggstenar, bildas i naturen. Faktum är att aminosyror bildas i alla levande organismer p.g.a. ointelligenta naturliga processer. Varför berättar inte Tomas Widholm detta för sina läsare? Vad är han rädd för att de ska få veta? Anser han att vetenskaplig kunskap utgör ett sådant stort hot mot sin världsbild?

"Nästa steg var att de små biokemiska molekylerna förenades till stora makromolekyler, vilket kallas polymerisering. Aminosyror förenades med varandra till långa kedjor som blev de första proteinerna. Nukleinsyror förenades till DNA- och RNA-molekyler. Om detta skedde parallellt under samma tid eller om proteiner bildades före DNA och RNA, eller tvärtom, råder det delade meningar om. En populär hypotes idag ger RNA-molekylen en nyckelroll."

Detta är missvisande. Det stämmer att enkla kemikalier som aminosyror och liknande polymeriserade sig, men dessa polymerer kan knappast direkt räknas till gruppen stora makromolekyler. Notera vidare att polymerisering inte heller är slumpmässig, utan ett resultat av naturens ointelligenta och regelbunda processer.

Resterande innehåll är någorlunda representativt.

Artikeln är publicerad här med vänligt tillstånd från Emil Karlsson.

Kommentarer inaktiverade.