Grattis Charles Darwin!

av Erik Svensson

I dag är det på dagen exakt 200 år sedan en av vetenskapens största giganter genom tiderna föddes: Charles Darwin. I år är det dessutom 150 år sedan Darwins berömda verk Om arternas uppkomst publicerades i England år 1859, en publicering som kullkastade den då rådande världsordningen och förändrade vår syn på människans plats i tillvaron för alltid. Det är därför inte konstigt att år 2009 kommer att vara fullproppat med olika Darwin-evenemang, föredrag och festivaler, framför allt utomlands men (förhoppningsvis) också i Sverige. Darwin är, tillsammans med Newton och Einstein, en av tidernas största vetenskapare så det är väl värt att fira.

Det är svårt att välja bland överflödet av information i den ständigt växande "Darwin-industrin" om Charles Darwins forskningsinsatser och privata liv, men jag tycker kanske ändå att den brittiska tidningen Guardians artiklar tillhör de mer intressanta som kan vara värda att kolla upp för den som är intresserad. Se också gärna den här personligt färgade intervjun med den legendariske brittiske naturfilmsproducenten Sir David Attenborough.

David Attenborough förklarar, på ett osedvanligt pedagogiskt vis, varför evolutionsteorin är mer än "bara en teori", ett tröttsamt mantra som kreationister ständigt upprepar i sin kritik mot Darwin och darwinismen. Evolutionen som historisk process är ett faktum – ett lika väl dokumenterat faktum som andra historiska händelser som Första och Andra Världskriget. Evolutionsteorin är, i likhet med andra vetenskapliga teorier som t.ex. relativitetsteorin, en dynamisk syntes mellan empiriska observationer och logiska resonemang som sammanfattar, beskriver och förutsäger de evolutionära processerna utifrån beprövad kunskap och erfarenhet.

Evolutionära principer och evolutionär kunskap har använts, och används fortfarande för att praktiskt kunna lösa olika allvarliga problem som att t.ex. förstå hur insekter och ogräs utvecklar resistens mot bekämpningsmedel, hur bakterier blir resistenta mot penicillin och andra läkemedel, hur sjukdomar som HIV och malaria sprids och anpassar sig evolutionärt över tiden och konsekvenserna av överfisket på bl.a. torsk i Östersjön.

Endast de religiöst och ideologiskt förblindade grupperingarna som än i dag härjar även i vårt eget land fortsätter att förneka evolutionsteorin och det empiriska faktum som evolutionen är. Dessa marginella grupperingar kanske vi kan skratta åt och avfärda som tokstollar, men tyvärr har de fortfarande ett stort politiskt inflytande. Nyligen framkom det t.ex. att Kristdemokraternas förstanamn till EU-parlamentsvalet i juni, Ella Bohlin, är kreationist och förespråkar att Skapelseberättelsen ska läras ut som "alternativ" till evolutionsteorin i svenska skolor. Religiös vidskepelse är tyvärr fortfarande en stark kraft i världen, och sådan vidskepelse kan ha kristna, muslimska eller judiska förtecken. Det gemensamma för dessa religiösa och skapelsetroende krafter är dock en ideologisk motvilja mot evolutionsteorin – som ofta maskeras i pseudovetenskapliga resonemang.

Även utanför den religiösa sfären har det förekommit ett stort ideologiskt motstånd mot Charles Darwins teorier. Ibland har den stillsamme forskaren beskyllts för att ligga bakom såväl nazismens brott som den ökända "socialdarwinismen", rasism, västerländsk kolonialism och annat elände. Det förtjänar då att påpekas att såväl Charles Darwin som hans hustru Emma var starka motståndare till slaveriet och de var båda starkt engagerade i nyheterna från det Amerikanska Inbördeskriget, där slaverifrågan ju var central. Darwin kan säkerligen beskyllas för ett och annat, inte minst sin kvinnosyn, och han var liksom andra personer i 1800-talets England starkt präglad av den viktorianska miljön.

Men Darwin var, för sin tid i alla fall, en ovanligt liberal och tolerant humanist som säkerligen skulle ha blivit djupt förfärad om han hade vetat vilka politiska och extrema mörkerkrafter som senare försökte utnyttja hans teori för sina egna skumma ideologiska syften. För min del instämmer jag med etikforskaren och docenten Birgitta Forsman i att en biologisk människosyn kan vara ett effektivt sätt att motverka fördomar. Rasism, kolonialism och förtryck fanns innan Darwin och kommer tyvärr att finnas kvar för en lång tid framöver. Arvet från Darwin kan utnyttjas på många sätt och för min del tycker jag att den viktigaste slutsatsen är att sträva efter en viss ödmjukhet i tillvaron. I synnerhet när vi nu vet att den art vi tillhör, Homo sapiens, endast är en historisk tillfällighet och resultatet av en lång evolutionsprocess som började i Afrika för 5-10 miljoner år sedan.

Artikeln är publicerad här med vänligt tillstånd från Erik Svensson.

Kommentarer inaktiverade.