Den tredje delen i Antimonites serie om kreationism har rubriken Problem som inte finns.

Den primära bristen i resonemanget ligger kring påståendet och antagandet att vetenskapen inte känner till källkritiska problem med dateringstekniker. Detta resonemang för man eftersom det gör sig bra retoriskt inför de man predikar för. Kan man fördumma eller åtminstone skapa en slags konspiration av elaka vetenskapsmän som ljuger så vinner man massor av sympati hos en publik som överlag redan hyser stora komplex och ogillande gentemot vetenskapen.

Läs hela artikeln.
 

Den andra delen om kreationism av Antimonite har rubriken "Geologi & kreationism: Syndafloden":

I korthet är då syndafloden en massiv översvämning som skulle städa upp jorden från alla synder. Det inte så lilla problemet i kråksången är att trots att detta då skulle vara en global katastrof, så finns inga som helst geologiska bevis för att det skett. Inga riktiga bevis i alla fall, för kreationister tillskriver en rad saker som bevis för en global översvämning på ett helt absurt sätt.

Ett av de mer vanliga bevisen som man tar upp är att man vänder på en fråga som vetenskapen ställt tidigare: Hur kan det finnas fossil av marint liv uppe i berg? Kreationister vänder lite fyndigt på det hela och ser det som ett utmärkt bevis för en syndaflod. Sen är de i princip nöjda med den uppfattningen och tänker inte längre på saken.

Läs hela artikeln.
 

Antimonite skriver under rubriken "Geologi & kreationism: Synen på vår planet":

När man ser ett hjulspår i snön är det inte många som tänker mer annorlunda än att hjulspåret finns där eftersom ett fordon har passerat någon gång tidigare, så länge snön har funnits där. Dvs hjulspåret är en indikator på en tidigare händelse som vi tack vare att vi sett bilar passerat i snö i realtid kan identifiera utan någon som helst tvekan i saken. När det kommer till geologin så resonerar inte kreationister på samma sätt. Ett berg är för en kreationist inte alls nödvändigtvis en indikator på en tidigare eller än mindre fortgående händelse kring tektoniska rörelser. Bibeln nämner många berg och de flesta av dem finns kvar där ännu alltså gäller inte samma resonemang här för kreationisten. Eftersom kreationisten lägger bibelns berättelser, inklusive nämnadet av berg, i början av det korta tidsperspektiv som man tror allt har funnits i så smittar det troligen av sig rejält på den felaktiga synen på just hur tidsmässigt kontinuerliga geologiska formationer faktiskt inte är. Om berget Sinai fanns i bibeln, har det alltid funnits på jorden så att säga och man får således svårt att förstå att det också kommer försvinna helt en dag.

Läs hela artikeln.
 

Bloggaren Antimonite utlovar en serie (I, II) om geologi och skapelse på sin blogg Terra Incognita. Det ser vi fram emot! :)
 

Saxat från Celsiusbokhandelns blogg:

I år är det 150 år sedan Charles Darwins verk Om arternas uppkomst kom ut. Den 12:e februari i år skulle Darwin själv dessutom ha fyllt 200 år om han levat - vilket i sig hade varit en smärre sensation. Celsiusbokhandeln är som vanligt steget före i jubilerandet: Redan måndagen den 12:e januari kommer Staffan Ulfstrand och talar om sin bok Darwins idé.

Ulfstrand har skrivit en lysande populärvetenskaplig bok om “den bästa idé någon människa någonsin haft” och om hur Darwins verk influerar även den modernaste forskningen än i dag. Det har länge saknats en sådan här populärvetenskaplig bok på svenska för dem som är nyfikna på Darwin och på hans idéers betydelse.

När han pensionerades från sin professur i zooekologi här i Uppsala började Staffan Ulfstrand skriva böcker och har nominerats till Augustpriset inte mindre än tre gånger. Ulfstrand är en förstklassig förmedlare av vetenskap till oss vanliga bokläsare och därtill en i högsta grad medryckande berättare.

Hjärtligt välkomna till en litteraturkväll i Celsiusbokhandeln (Svartbäcksgatan 6 Uppsala).

Måndag 12:e januari kl 18:30
Fri entre - ingen föranmälan krävs.
 

Saxat från Unga Humanisters hemsida:

År 2009 är utsett till Darwins år och det vill vi i Unga Humanister Stockholm gärna uppmärksamma. Därför kommer vi den 27 januari att anordna ett evolutionsseminarium för att få möjlighet att fördjupa oss i Darwins teori. Seminariet blir det andra i vår miniserie om de stora livsfrågorna. Exempel på frågor som vi kan försöka besvara är:

* Hur säkra kan vi vara på att evolutionen har ägt och äger rum?
* Kan vi veta att landlevande djur har utvecklats ur fiskar?
* Om människan härstammar från apor, varför finns det då apor idag?
* Hur kan en art utvecklas till en annan, d.v.s. vilka mekanismer finns bakom evolutionen?
* Räcker tiden till för att evolutionen ska kunna ha ägt rum?
* Kan våra fantastiska kroppar verkligen ha utvecklats genom en ”blind” evolution?

Seminariet hålls av professor, humanist och Hedeniuspristagare Dan Larhammar. Dan Larhammar kommer bl.a. att ta upp och förklara stöden för evolutionsteorin (framförallt de mindre kända stöden) och reda ut några av de vanligaste missförstånden mot teorin. Under seminariet finns förstås också möjlighet att ställa frågor och diskutera ämnet. Seminariet hålls på en lättförståelig nivå så att alla, oavsett förkunskaper, ska kunna delta.

När?

Tisdagen den 27 januari, kl. 18-20

Var?

ABF-huset, Sveavägen 41, Fabiansalen

Kostar?

Gratis för Unga Humanisters medlemmar, 50 kr för övriga. Möjlighet att lösa medlemskap i dörren finns.
 

Charles Darwin gjorde evolution allmänt känt, eftersom han fick uppmärksamhet med sin bok om arternas uppkomst. Den förklaring som Darwin formulerade var inte evolutionsteorin, utan teorin om det naturliga urvalet, alltså den viktigaste drivkraften bakom evolutionen. Man kan kanske tycka att det var en insats som borde varit mer bejublad än den var, trots allt lyckades Darwin komplettera evolutionsteorin med en mycket viktig förklaring, men Darwin gjorde rent hus med alla övernaturliga förklaringar till det redan kända fenomenet evolution. Vetenskapen har kommit så långt så att man helt enkelt inte jobbar med övernaturliga förklaringar längre, och betraktar ny kunskap om ett fenomen som något positivt. Religionen bygger på en helt annan grund, där kunskap är något farligt eftersom den uppdaterar världsbilden. Darwin fick känna av det på 1800-talet, och evolutionsbiologer och folkbildare får känna av det idag.

Eftersom evolution är ett faktum som man som vetenskapsman måste förhålla sig till, och eftersom förståelse kring evolutionens drivkrafter är användbara långt utanför biologins domäner, kan inte Darwins insats överskattas, men bland motståndarna till kunskapen kring evolution finns massor av olika nyanser och falanger. Det enda de har gemensamt är att de inte accepterar teorin om det naturliga urvalet, utan vill ha en övernaturlig förklaring istället. De flesta faller in i två huvudkategorier: De som tror att ett övernaturligt väsen skapade arterna som de ser ut idag (traditionella kreationister) och de som accepterar evolution och ett gemensamt ursprung, men som inte tror på det naturliga urvalet utan vill placera in ett övernaturligt väsen som drivkraft (den falang inom kreationismen som stöder Intelligent Design-hypotesen). Intelligent Design-rörelsen, där Michael Behe är en av de mest tongivande personerna, har inga problem med livets ålder, att arter utvecklats från enklare arter, eller det gemensamma ursprunget. Men de drar gränsen när det man vill påvisa att man förstår hur det kan ha gått till (och det är detta som gör dem till kreationister), eftersom de menar att deras föreställning om ett övernaturligt väsen som skapare blir hotat av det. Ett jättebra exempel på det var Behes idéer om att en bakterieflagell inte kan ha utvecklats utan guidning från någon mystisk intelligens. Intelligent Design-rörelsen är idag avfärdad, både på saklig grund (deras påståenden håller inte) och för att deras dolda agenda läckte ut. Där framgick att det inte var intresset av att producera ny kunskap som var deras syfte, utan att ersätta kunskap mot religion. För att göra detta skulle man infiltrera vetenskapen, genom att officiellt påpeka att man accepterar evolution och det gemensamma ursprunget, men samtidigt försöka hitta stöd för sin designhypotes.